likeprozac

Äntligen är det struktur i min vardag! Hah! Den har ni inte hört förut från mig, va? Tänk för att det har ni aldrig. Ännu en grej att hurra för är att jag idag kände, insåg, hur mycket roligare det är att konfrontera än att undvika. Rädslor, måsten eller så människor. Att bara fånle och känna sig stark, utan att bry sig om att behöva visa det för obetydliga, är så mycket bättre än allt annat. Hur kan jag låtit mig vara så svag, när jag är så bra på att vara stark?
Än så länge är klockan inte ens ett på dagen, men jag har lyckats gjort saker -småsaker- som får mig att känna mig som en superkvinna. Thor. Afrodite. Herakles. Farbrorn i "Upp!" som får hela sin villa flyga med bara ballonger. Så känner jag mig.
Jag har gått till skolan fast jag så gärna ville stanna hemma.
Jag lyckades så himla bra på provet jag hade.
Jag har fånlétt och känt mig stark utan att känna något behov av att visa det för en obetydlig,som innan gjort mig svag.
Jag har struntat i förutspådda åsikter och lärt känna någon ny.
Fasiken.. Idag äger jag!